Fredag den 13:e i morrn... IGEN!
Ja tänk att det blir fredag den 13:e två månader efter varann... Fast inte gör det mig nåt. Förra fredagen den 13:e så åkte vi ner till Hudik. Men i morrn blir det bara en vanlig fredag, kanske till stan o handla.
Veckan har gått rätt så fort och varit både rolig och jobbig.
Det jobbiga har varit att jag haft nackspärr. Riktigt illa i tisdags men har sen blivit lite bättre. Man har ju tur som jobbar med en utbildad massageterapeut! Hon fick hjälpa mig när det var som värst!
Igår blev hela jobbet bjudna på lunch på Kerstins Udde av chefen. Han har fyllt 60 år och tackade för uppvaktningen. I vanliga fall brukar det bjudas på tårta men det här var mkt bättre!
På kvällen fick vi främmande av C med barnen J och N. Hon har köpt vår spjälsäng som vi inte behöver längre. Barnen fick leka och blev nog väldigt trötta, i alla fall E slocknade på 1 minut när hon väl kunde slappna av.
Har inte hunnit göra så mkt med hästarna i veckan eftersom M jobbar em. Fast i måndags var faktiskt Pazzi ut på en kort promenad (50m från stallet) utan mamma. Det var jobbigt... och spännande. Fast Pia, som den perfekta mamman hon är, ropade inte alls efter henne. Det var bara Tule som skrek. Men när vi kom tillbaka in i stallet, DÅ blev mamma glad.
Pazzi är så duktig på att stå på gången nu. Ska ta o korta av manen så snart jag får tid nån kväll.
Nä nu lite TV innan läggdags...
Ciao!
Veckan har gått rätt så fort och varit både rolig och jobbig.
Det jobbiga har varit att jag haft nackspärr. Riktigt illa i tisdags men har sen blivit lite bättre. Man har ju tur som jobbar med en utbildad massageterapeut! Hon fick hjälpa mig när det var som värst!
Igår blev hela jobbet bjudna på lunch på Kerstins Udde av chefen. Han har fyllt 60 år och tackade för uppvaktningen. I vanliga fall brukar det bjudas på tårta men det här var mkt bättre!
På kvällen fick vi främmande av C med barnen J och N. Hon har köpt vår spjälsäng som vi inte behöver längre. Barnen fick leka och blev nog väldigt trötta, i alla fall E slocknade på 1 minut när hon väl kunde slappna av.
Har inte hunnit göra så mkt med hästarna i veckan eftersom M jobbar em. Fast i måndags var faktiskt Pazzi ut på en kort promenad (50m från stallet) utan mamma. Det var jobbigt... och spännande. Fast Pia, som den perfekta mamman hon är, ropade inte alls efter henne. Det var bara Tule som skrek. Men när vi kom tillbaka in i stallet, DÅ blev mamma glad.
Pazzi är så duktig på att stå på gången nu. Ska ta o korta av manen så snart jag får tid nån kväll.
Nä nu lite TV innan läggdags...
Ciao!
Kommentarer
Trackback