Det var nära... JÄVLIGT nära...

Ja jag är fortfarande rätt så skakad efter min resa hem ifrån jobbet idag.
På en lång raka, med ett litet krön på mitten, möter jag plötsligt en bil på min sida av vägen. Jag väntade att den skulle flytta på sig men... Hann tänka att i den här farten (drygt 90km/h) så dör jag om vi frontar! Det o tusen andra tankar.
Höll så långt ut i kanten jag kunde för snödrivan och det var nog max 10 cm mellan bilarna.
Fick världens adrenalin chock. Kunde knappt andas efteråt, ännu mindre röra armar och ben. De var fortfarande mjuka när jag steg ur bilen hemma 15 min senare.
Minns inte ens vad det var för bil, tror att den var mörk iaf. Minns ett konstigt extraljus...
Har aldrig varit så nära att krocka nån gång. Är glad att det gick bra!

Man bör kanske påminnas ibland att livet är skört och det kan ta slut på ett ögonblick... Idag hade jag tur!!

Ciao!

Kommentarer
Postat av: Cia

Åh shit!!!!

Tur det gick bra. Hoppas föraren av den andra bilen också blev chockad så att han/hon tänker sig för och håller sig på sin sida av vägen i fortsättningen.

Kram!

2009-03-05 @ 21:22:02
Postat av: zaq

Som jag hatar de som kör på fel sida, eller ligger mitt i vägen i tron att de "äger" rätten att inte behöva flytta på sig!



Så bra att det inte hände något, vill inte att någon ska behöva ha det som jag :-(

Kram till er alla!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback