curant

Många vurpor har jag gjort från olika hästar... den ena värre än den andra...
Men gårdagens vurpa var lite pinsam faktiskt, med tanke på utgången av den.

Jag skulle ta ett dressyrpass igen med Lelle på ridbanan, tänkte passa på innan underlaget frusit igen. Hade bytt från Magdas sadel till min och det kändes helt underbart.
Som att vara "hemma" igen!
Jag brukar sitta upp o skritta en stund innan jag spänner gjorden.
Jag har lite minnesluckor från igår så jag vet inte hur länge jag hade ridit innan nåt hände. Jag tror att han blev rädd för nåt och skuttade åt sidan. Höll mig nästan kvar då sadeln snurrade runt... och jag damp i backen!!

Landade på kors/ländryggen och slog i huvudet rejält hårt! Kände att det inte var som en "vanlig" avfallning. Minns att jag gick och tog av honom sadeln som hängde under magen, men sen kommer jag inte ihåg att jag gick in med honom till stallet. Ringde Morgan och bad honom hämta mig eftersom jag insåg att köra bil inte var nåt jag skulle ens försöka.
Han hjälpte mig in med hästarna och sen åkte vi hem.

Jag förstod att jag borde åka in på akuten rätt snart, men jag tog mig en dusch först ;-)
Det skrattade sköterskorna åt senare. Är man tjurskallig så är man...
Väl inne så togs jag omhand rätt snart. Åkte upp till röntgen där jag gicks igenom från topp till... rumpa. Var där över en timme! (enligt Morgan) Höll på att svimma ett par gånger där inne.

Nåväl för att göra denna historia kort...
Inga skelettskador eller skallskador (tack o lov för hjälmen) men en lätt hjärnskakning och ömma muskelfästen o ligament i ryggen. Fick inte bort smärtan igår kväll så jag fick läggas in på IVA över natten för att få hjälp med den. Gick riktigt bra att sova på mage faktiskt. Så i morse fick jag åka därifrån.

Så nu går jag som en gammal gumma, halt o lytt. Känner mig som ett fyllo varje gång jag reser mig eller lägger mig ned, för då snurrar hela världen. Känner allt eftersom andra ställen av kroppen som också har sviter efter vurpan. Men inget allvarligt.

Jag är sur på mig själv för att göra nåt så klantigt som att inte dra gjorden ordentligt. Men är tacksam för att det gick relativt bra ändå. Skyller inte på hästen denna gång heller utan längtar tills jag sitter i sadeln på honom igen!! Måtte det vara ok tills nästa helg....

Jag måste väl erkänna att jag varit förskonad från såna här skador. Har haft häst i 31 år och aldrig behövt uppsöka läkarvård pga hästarna nån gång. Med tanke på vad andra råkat ut för så känner jag nästan att det var min tur nu...

Ciao från en groggy men glad tjurskalle!!